Knasbollan

Alltså åh, kan bara skratta åt min tokiga lilla pålle! Som jag skrev så stod det trim i ridhuset på schemat, så efter lite lunch och borstning (läs: sanering) plockade vi på grejerna och skrittade bort till ridhuset på andra sidan vägen. Så himla skönt att ha ett ridhus så pass nära ändå (perfekt av/framskrittning på ca 20 min) och med bra underlag. Enda nackdelen är att det är 20x40. Är oftast ensam så det är ju inte trångt, men det är svårt att träna programdelar ur 20x60-programen när bokstäver och mått inte stämmer. Men men, ska inte klaga!

På ditvägen gick Pepsi på i ett raskt tempo och kändes på G! Väl där kändes hon också väldigt bra redan från början, och behöll en riktigt riktigt bra framåtbjudning hela passet. Fredagen innan jul var vi hos Linda och tränade, och då släppte nånting för sedan dess har fröken gått så himla bra :D Har hittat ett helt annat tryck i traven, vilket gjort att stödet blivit bättre och formen rundare :) Idag så jobbade vi mycket med galoppfattningar från både skritt och trav, lite förvänd galopp och skänkelvikningar på diagonalerna. Skänkelvikningarna är väl det vi har svårast att få till just nu, speciellt på diagonalerna. Att hålla henne rak, ha kvar trycket framåt samtidigt som hon ska tvära är inte helt enkelt. Träna träna träna! 

Varför tokig då? Jo, när vi skulle hemåt hade det hunnit mörkna så som tur var hade jag tagit med oss reflextäcket så att vi skulle synas på vägarna och framförallt när vi korsade E22:an. Pepsi skrittade på så bra så, frustade och var allmänt nöjd. I alla fall tills hon från ingenstans fick syn på spöken i diket och gjorde en tvärvändning i galopp, alltså inte hemåt nej tillbaka mot ridhuset haha :P Knas! Fick i alla fall stopp på henne snart och då kunde vi vända och fortsätta skritta normalt. Resten av vägen gick hon så snällt så, men så när vi hade bara kanske 20 m kvar till stalldörren så fick hon syn på en harv på ena sidan (som stått där flera veckor) och en transport på andra sidan (som hon åkt i flera gånger, men som inte brukar stå just där då). Detta superläskiga resulterade i ännu en tvärvändning och jisses ni, den här gången var det nära ögat! Hann tänka, shit nej nu åker jag när jag kände att min ena fot var uppe och touchade bakvalvet hehe. Tack och lov lyckades jag kravla mig upp igen och vi kunde (spänt och snabbt) skritta förbi läskigheterna sista biten ;) Trodde minsanna Pepsi skulle vara trött efter ett ganska intensivt träningspass, men icke! Hej överskottsenergi ;) Tur att jag älskar när hon är knasig, det är liksom så hon på nåt sätt :)

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: